Tankar.
12,08
~~~~
I bland finns en massa tid för eftertanke, en massa tid som jag egentligen inte vill ha nu. Jag vill inte bli påmind om saker som andra sagt till mig, saker som jag helst inte vill minnas. Visst förtränger jag massor men en del saker vill inte lämna mig, de etsar sig fast och gör sig påminda lite då och då. Det finns också en del händelser som jag inte vill minnas men som också kommer upp till ytan emellanåt. Jag vill ha tid för eftertanke ägnade åt trevliga saker. Snart kanske den tiden kommer, jag längtar. Nu när jag är mer sårbar och känslig än annars vill jag bli påmind om fina saker och fina händelser i livet. Allt det andra kan jag vara utan. Som tur är har allt det som hänt format mig till att bli stark och att våga säga i från när jag tycker att något är fel. Jag känner att JAG är stark, starkare än någonsin. Ända till saker kommer över mig och jag blir trött och ledsen ända in i själen.
En orsak till att det blir så här måste vara för att jag väljer att inte tänka på det som varit när tankarna kommer och slår mig rakt i magen med knytnävarna, för så känns det då det kommer. Jag slår bort tankarna och går vidare med livet. Då blir det så här. Det verkar som att jag helt enkelt måste låta mig själv göra de "tidsresorna" i bland för kunna gå vidare utan få en panikångestattack som inte är denna värld.
En sak som slog för en tid sedan, jag har nästintill slutat gråta! Jag som alltid gråter, jag som kunde gråta floder. Helt otroligt, nu gråter jag en skvätt sen får det vara bra. Gråt tar så mycket energi ur kroppen. Att inte gråta så ofta är så skönt :) fast samtidigt kan jag gråta av helt oförklarliga anledningar... jaja.
Det här blev bara en massa surr... jag ville bara skriva av mig lite...
Huvudsaken är att jag är lycklig, jag mår bättre än på mycket mycket länge och jag har det bra. Men jag är trött och jag behöver vila och ägna tid åt mig själv. Snart kan jag det, snart får jag en lång välförtjänt semester! Till hösten är jag en ny människa, inte lika trött och överkänslig mot allt.
Nu ska jag snart hem och fira midsommar och glömma allt trist för ett tag.
Sen vill jag säga jag älskar dig till alla som förtjänar det, ni vet vilka ni är!
Kramar och trevlig midsommar!
~~~~
I bland finns en massa tid för eftertanke, en massa tid som jag egentligen inte vill ha nu. Jag vill inte bli påmind om saker som andra sagt till mig, saker som jag helst inte vill minnas. Visst förtränger jag massor men en del saker vill inte lämna mig, de etsar sig fast och gör sig påminda lite då och då. Det finns också en del händelser som jag inte vill minnas men som också kommer upp till ytan emellanåt. Jag vill ha tid för eftertanke ägnade åt trevliga saker. Snart kanske den tiden kommer, jag längtar. Nu när jag är mer sårbar och känslig än annars vill jag bli påmind om fina saker och fina händelser i livet. Allt det andra kan jag vara utan. Som tur är har allt det som hänt format mig till att bli stark och att våga säga i från när jag tycker att något är fel. Jag känner att JAG är stark, starkare än någonsin. Ända till saker kommer över mig och jag blir trött och ledsen ända in i själen.
En orsak till att det blir så här måste vara för att jag väljer att inte tänka på det som varit när tankarna kommer och slår mig rakt i magen med knytnävarna, för så känns det då det kommer. Jag slår bort tankarna och går vidare med livet. Då blir det så här. Det verkar som att jag helt enkelt måste låta mig själv göra de "tidsresorna" i bland för kunna gå vidare utan få en panikångestattack som inte är denna värld.
En sak som slog för en tid sedan, jag har nästintill slutat gråta! Jag som alltid gråter, jag som kunde gråta floder. Helt otroligt, nu gråter jag en skvätt sen får det vara bra. Gråt tar så mycket energi ur kroppen. Att inte gråta så ofta är så skönt :) fast samtidigt kan jag gråta av helt oförklarliga anledningar... jaja.
Det här blev bara en massa surr... jag ville bara skriva av mig lite...
Huvudsaken är att jag är lycklig, jag mår bättre än på mycket mycket länge och jag har det bra. Men jag är trött och jag behöver vila och ägna tid åt mig själv. Snart kan jag det, snart får jag en lång välförtjänt semester! Till hösten är jag en ny människa, inte lika trött och överkänslig mot allt.
Nu ska jag snart hem och fira midsommar och glömma allt trist för ett tag.
Sen vill jag säga jag älskar dig till alla som förtjänar det, ni vet vilka ni är!
Kramar och trevlig midsommar!
Kommentarer
Postat av: Fnyz
du är så värd att vara starkare och att må bättre! att tänka tillbaka å ibland må dåligt, så är det men att få panikångestattack, de måste man INTE.
Det är så bra att du har hittat någon som gör dig lycklig och som tar hand om dig när du behöver det. Någon att dela allt med.
kramar tillbaka
Trackback